The Killing Machine

Soh (Chiba) är medlem i en hemlig organisation knuten till den japanska armén. När Japan kapitulerar för kineserna vid andra världskrigets slut så tar han det inte särskilt bra. Han slummar runt på jakt efter rättvisa med en bakficka full av kampsportskunskaper. Vart han än strövar så står han upp för de svaga, för sitt land, trots att det ser hopplöst ut emellanåt.
Han hamnar i Shikoku i Japan och öppnar en dojo där han lär ut Shao Lin.
Han glömmer aldrig bort de svaga utan sträcker ständigt ut en hjälpande hand åt de som behöver....

"The Killing Machine" är löst baserad på verkliga händelser. Det finns fler filmatiseringar på samma historia och om jag inte har helt fel så är "Fearless" med Jet Li en annan version av den.
Chiba är konstant stenhård. Han nådde stor status inom kampsports och actionfilmer under 70-talet och framåt. Att jämföra honom med Bruce Lee är inte helt fel. Visst, Lee var en snäppet bättre fighter men Chiba har en karisma och naturlig badass-talang som Bruce aldrig lyckades få. Han är även synnerligen mycket brutalare. Det är inte svårt att förstå varför Tarantino ser Chiba som en av de största.

Filmen försöker som sagt återberätta en sanningsenlig historia så väl som möjligt och tappar därför vissa möjligheter att ta ut svängarna rejält. Detta till trots så är action-sekvenserna riktigt bra. Chiba är säker på sin sak och regissören har gjort ett bra jobb med att fånga det film.
Där är en rejäl dos drama i berättelsen och därför når det inte fram till samma kickassery som till exempel "Street Fighter" och liknande.

Otroligt underhållande rulle för alla fans av asiatisk cinema. Jag gillart!