Vigilante

Från en "ta lagen i egna händer" film till en annan. Vigilante är en sådan rulle från ingen mindre än William Lustig (Maniac Cop, Maniac osv) med två rediga badasses i roll-listan. Först och främst Robert Forster som man sett i Tarantinos sömnpiller Jackie Brown och sist men allt utom minst: Fred Williamson som vi fått träffa på i Rodriguez mästerverk, From Dusk Till Dawn.
Filmen öppnar med ett ytterst engagerande tal om att samhället håller på att bli skit, av just Freds karaktär Nick, som är ledare för medborgargardet. Lite skjutövningar sen går vi till en mindre trevlig scen av en kvinna som våldtas av en smått retarderad kille i kådismössa som inte ens har hjärnceller nog att maskera sig.
Till ens stora förtjusning kommer Nick och smaskar på med lite street-justicr åt de jävla rötägget efter ett hett tips av en trevlig liten tant.
Vi går vidare till en liten familjepivknick med tillhörande modellplans flygning. Ytterst pittoreskt. Det är här vi stiftar bekantskap med Forsters karaktär Eddie Marino. På studs förstår vi att han är en fredsälskande pappa utan något ont i sinnet. Därför måste något hända innan han blir badasset vi ser på omslaget hållandes en handkanon värdig Clintan själv.

Bara ett sidspår så här mitt i alltihop. Vigilante är lika gammal som undertecknad (1983) men har nog åtnjutit fan så mycket mer berömmelse och har åldrats med mer värdighet.

Hur som helst. Efter att dumt nog ha lagt sig i ett lokalt råskinns angelägenheter blir fru Marino förföljd av sagda råskinn. Bam-bam-BAAH! Det luktar story-utveckling.
Frun ringer polisen som skiter fullständigt i huruvida hon är förföljd eller inte. Dem har väl bättre saker för sig än att skydda folk. In stormar värsta Warriors gänget och ställer till med bus ackompenjerat av hetsiga stråkar blandat med flashiga åttitals-syntesajsrar.
Med ett sadistiskt leende blåser en av patrasken bort den lille sonen med en hagelsalva och några bitchslaps senare våldtas frugan.

Eddie kommer hem till ett liv i spillror.
Inte kan en man tåla sådant beteende mot sin familj? Fuck heller!
En misslyckad rättegång senare är det nog. Forster blir en pinne i hjulet på brottets maskineri. Vigilante!

Hårda män skipar rättvisa med kulor och hårda ord. Episkt är ett ord jag kanske överanvänder. Men detta är episkt.
Gillar du filmer i stil med Death Wish, Harry Brown, Death Sentence eller Exterminator så look no further!
Denna rullen tillfredställer allt åttitals-action-begär du må besitta. Forster och Williamson spelar sina roller till perfektion och är en sann njutning att beskåda. Foto, kostym, frisyrer och musik är tidsenligt korrekt.
Förutom ett gott mått hämnd, action och allmän hårdhet så får man en rejäl dos manliga mustascher att sätta gaddarna i. Något som jag alltid uppskattar.

Betyg: 3,9/5