måndag 5 mars 2012

Saw - The Final Chapter

Här är vi nu. Del 7. Den sista. För tillfället iaf.
Vi har en ny polis i spelet, som jag inte minns namnet på. Jigsaw's/John Kramer's exfru spelar en ganska viktig roll i spelets slutskede och det är fortfarande den extremt sadistiske Hoffman som axlar Jigsaw-manteln.
Som vanligt är där lite "fluff"-fällor för att fylla ut speltiden och lägga på lite extra slask på mackan men huvud-spelaren i denna sista är en man som byggt en karriär av en lögn. Nämligen att han skulle vara en överlevare från en Jigsaw-fälla. Detta kan såklart inte gå ostraffat och därför sätts han på prov.
Under tiden har vi en katt och råtta lek mellan Hoffman och den nye polisen (vars namn jag inte minns) där exfrun som sagt spelar en ganska viktig del.
Ett kärt återseende i denna filmen är doktorn från den första filmen. Vi får äntligen ett avslut på vad som hände honom efter han sågat av sig foten. Mycket tacksamt.

Hoffman kämpar på in i det sista, men kan han verkligen ta sig ur denna situationen han försatt sig i? Du får helt enkelt se filmen och ta reda på det...

"Saw - The Final Chapter" är en tämligen tam del i serien. Tyvärr. Fällorna känns lite halvintressanta och jakten som är huvud-delen av filmen når inte upp i samma "sitta-på-nålar"-känsla som genomsyrat de flesta andra av filmerna.
En sak som verkligen gick mig på nerverna var de delar av filmen som var i 3D. My god vad irriterande. Något som varit konsekvent rakt igenom alltihop har varit kvalitén på gore-effekterna, som verkligen varit ruggigt bra. Men här känns det som de försakat den äkthet som varit förr till fördel för ett par in your face stunder för biobesökarna. Väldigt trist.
Skådis-insatserna är solida, med undantag för polisen som jag enbart retade mig på. Särskild tummen upp för killen i huvud-spelet, som spelas av Sean Patrick Flanery (Boondock Saints), som är filmens stjärna.

Det som höjer filmen i mina ögon är tre saker: Lite mer insikt i Jigsaw (John Kramer då), ett avslut på det hela och själva slutet på filmen som är fucking awesome.

Summerar man hela serien så skulle jag vilja säg att del I-IV är helt fantastiska, men övriga 3 lämnar en del att önska. Dock så är helheten i sig väldigt bra och det är så skönt att det är en konsekvent story som löper igenom samtliga filmer (med V:an som ett litet undantag).
Hela serien kammar in ett betyg på 4,5/5 lätt för sin bra upprätthållna story, bra ensembler, slaskeffekter och originalitet. Den sista delen för sig själv får lite sämre omdöme.

Men som sagt, som helhet är detta en awesome serie som alla bör ta sig igenom minst en gång.

"Oh yes, there will be blood..."

Betyg: 3/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar