Watch Me When I Kill aka The Cats Victims

En kvinna stannar till på ett apotek sent en kväll. Hon blir bortsjasad. Vad hon inte vet är att ett mord begåtts inne på apoteket alldeles nyss och nu har hon en mördare efter sig.

Vad mer man ska säga om storyn utan att avslöja för mycket är bortom mig.
"Watch Me When I Kill" är en giallo tydligt inspirerad av Hitchcock. Elegant filmad och löjligt bra tonsatt rulle med huvudfokus på mysterium och en tryckt stämning. Bido har verkligen skapat något rakt igenom bra. Sättet som musiken samspelar med det som sker är verkligen anmärkningsvärt.
Blodet är varken ymnigt eller välanväny. Istället förlitar sig filmen på stämningen den bygger upp vilket är ett bra drag. Bästa scenen i hela filmen är badkars-scenen då mördaren stryper en man ackompenjerad av högt skrålande klassisk musik. Oblodigt, men mäktigt!
Tvisten på slutet, eller rättare sagt förklaringen, höjer filmen ett snäpp och gör den retroaktivt bättre.

Om du gillar giallos eller thrillers överlag så är denna värd en titt!
Synd och skam att Bido bara gjorde två filmer i denna genren. Han hade talangen för det.

Nu skippar jag betygen. Känns inte som att det tillför särskilt mycket och om man läser igenom texten får man en uppfattning om vad filmen är "värd" utan att jag behöver sätta siffror på det.