Den mörka humorn som genomsyrade första filmen är nästan helt borta. Den genomsnittliga talangnivån är avsevärt lägre på alla plan. Förutom när det kommer till Jeffrey Combs. Även om han har fått ett rejält mycket sämre manus att jobba med så gör han det bästa av vad han har. Herbert West förblir sitt vetenskapliga själv genom denna första uppföljare.
De citatvänliga replikerna är, som ni kanske förstår, nästan helt borta. Där är ett par härliga repliker. Som:
"He's a wifebeater Dan, use the gun!" (Herbert till sin partner när han reanimerar en polis han haft ihjäl som vid uppvaknandet uppträder minst sagt ofördelaktigt.)
"I will not be shackled by the failures of your god!" (Herbert försvarar sitt verk)
"The only blasphemy is to wallow in insignificance." (Och han fortsätter)
I denna filmen fokuserar (främst) Herbert och (lite halvhjärtat) Dan på att bygga sig en fullt fungerande kvinna av lite bitar från här och där. Grunden är hjärtat från Dan's avlidna flickvän som kolar i första filmen.
Herbert's "nemesis" från ettan, Dr Hill, gör en repris på sin roll med. Som det talande huvud vi såg honom som i ettan.
Förbluffande nog har jag läst folk som tycker denna är bättre än den första. De borde få sitt existensberättigande indraget. Visst, det är en helt okej uppföljare. Den spårar inte ur för mycket, vi har den väsentliga grundensemblen kvar från ettan, storyn är kompetent och den är hyfsat utförd. Men den är lååångt från sin föregångare. Där den första var fräsch, intressant och genialisk känns uppföljaren urvattnad, desperat och lite livlös (pun definetely intended).
Missförstå mig inte. Gillar du den första så ska du se denna. Herbert West's galenskaper är alltid underhållande. Och vi får trots allt en uppföljning på hans besatthet av att vara gud.
Se den. Men håll förväntningarna låga.
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar