tisdag 31 januari 2012

Crocodile

Tobe Hooper. Vad ska man säga... Han gav oss Texas Chainsaw Massacre. Och den var superb för vad den var. Sen gick det utför. Poltergeist kan jag förlåta men Mortuary kommer för alltid hemsöka mina drömmar som en av de sämsta filmer jag nånsin sett.

Crocodile kretsar kring ett gäng ungdomar på semester och en krokodil med en viss anknytning till et nedlagt hotell som ligger i staden där de semestrar.
Alla kidsen beter sig überkorkat som sig bör. Här finns inte riktigt några karaktärer att förklara närmre för det finns inga. De blir attackerade av en gigantisk krokodilmun som biter frenetiskt i luften och låter som en lågbudget tyrannosaur. De dör, de springer och de dör.

Det viktiga i filmen, krokodilen, är delvis docka delvis animerad. Dockdelen är ett par gigantiska käftar som biter i ett så fort folk är nära och en svans som wobblar för att symbolisera gång eller simning. Billigt. Vad som suger tedigt är dock att CGI krokodilen inte liknar dockan överhuvudtaget. Dessutom blir besten ungefär 50ggr snabbare när den uppenbarar sig i datorform.

Jag älskar djurfilmer och speciellt krokodiler. Men denna... Blöö. Skit rakt igenom. Inte ens ett schysst soundtrack bjuds vi på. Nä. Kolla istället en bra krok-film. Typ "Territory" "Lake Placid", "Black Water" eller "Primeval Kill".

Betyg: 1,5/5

Your Suffering Will Be Legendary...

Snaskelisnask!

söndag 29 januari 2012

Deep Rising

Treat Williams. Har bara sett honom i den fantastiskt underhållande Dead Heat förr (vad jag vet). Här spelar han en båtkille som hyrt ut sig till ett gäng skurkar som ska kapa världens fetaste lyxkryssare. Han blir dessutom oavsiktligt filmens antihjälte.

Värt att nämna så här direkt är också att man får se Famke Jansen (snygg som vanligt) bli redigt bitchslappad av fartygets "chef".

Skurkarna tar sig ombord på skeppet, men upptäcker att något hunnit före dem. Blod överallt och inte en passagerare i sikte. Ett äkta WTF-moment för våra baddies.

Efter lite utforskande står det klart att hotet och anledningen till att folket är borta inte är något vanligt.

Lökig sci-fi/action-creature feature. Men väldigt bra. Monstret/monsterna är CGI, men förvånansvärt bra gjorda. Jag är väldigt emot datatjofräseffekter, men är inte sen att berömma när det lyckas. Och det lyckas väldigt bra här.

Filmen är dock en total ripp. Ta lite "Aliens" blanda i "Under Siege" och du har Deep Rising. Detta till trots så är den väldans underhållande. Absolut värd att se!

Betyg: 3,5/5

fredag 20 januari 2012

Fredagen Den 13e Del 3: Alla Fasors Blodiga Dygn

Ungdomar på dekadens-semester i en av ungdomarnas sommarhus (såklart beläget tätt intill Crystal Lake). Tokstollen i gänget (Leslie om jag inte minns fel) är dessutom mannen som har med sig hockeymasken som med denna filmen befäster Jasons vinnande look.
De hänger rundor, festar, stöter sig med det lokala busgänget och börjar efter ett tag dö av en efter en.

Effekt och blodmässigt snaskigare än föregångaren. När Jason klyver en kille som går på händer, från skrevet och inåt så är det fan kvalite.

En av de få tillfälle där Jason använder sig av projektilvapen (harpungevär) är dessutom i denna.

Återigen. När det gäller Jason finns det inte så mkt mer att säga. Det är korkat, det är blodigt och det är fan-fucking-tastic!

Ki-ki-ki-ma-ma-ma...

Betyg: Voorhees lives!

Fredagen Den 13e Del 2

Bästa! Första filmen är bra. Till stor del pga Bacon och Palmer. Men långt ifrån min favorit i serien. Jag är en löjligt hängiven Jason-fan. Just därför är inte den första min favorit.

Denna tar vid ett antal år efter den första. Ett gäng blivande lägerledare kommer till sitt, ja, läger. De är väldigt mycket som alla ungdomar var på åttitalet. Tokiga helt enkelt.
De tokar rundor, visar brösten, festar och till slut dör de en efter en.
I denna första filmen med Jason himself så har han ännu inte etablerat sig som den praktmördare som han senare blivit känd som. Dock gör han en inte besviken. Morden är klockrena. Han har ej heller fått sin hockeymask. Den plockar han på sig först i nästa rulle. Dock har han en sexig tygpåse för nyllet. Minst lika fett.

Inte mycket mer att säg. Jason är Jason, kung över film-mördare.

Betyg: 5/5

Razorback

Jake passar sitt barnbarn. Från ingenstans kommer en gigantisk best till vildsvin, stångar sig rakt igenom huset och drar med sig ungen.
Ingen tror på hans historia om det gigantiska vildsvinet och istället anklagas han för ungens försvinnande. I brist på bevis kan de inte döma honom fullt ut dock.
Han blir fast besluten att hitta och döda grisen efter detta, väldigt förståeligt.

X antal år senare kommer en reporter till the outback för att göra ett reportage om den, för amerikaner, brutala slakten på kängurur. Hon ställer fel frågor och blir till sist oavsiktligt grismat.
I hennes spår följer hennes fästman, fast besluten att ta reda på vad som hände henne.
I sitt sökande finner han samma vidriga jägare/slakteri-ägare som hans fästmö mötte och dessutom: Jake.

Razorback är en klassiker, inte bara som creature feature utan helt allmänt och med all rätt. Den australienska outbacken har sällan varit snyggare på film. Karaktärerna är välarbetade och genuina. Monstereffekterna är... Ok. Storyn är, inte den mest originella, men djävulskt bra i vilket fall.
Scenen där fästmannen driver omkring i ödemarken och ser i syne är episk och oförglömlig.

Karg, rå, välspelad, välskriven, underhållande. Se den se den se den!

Betyg: 4/5

Alligator

Liten flicka får alligator-unge i present. Farsan tröttnar på den, spolar ner i toaletten. 12år senare börjar likdelar återfinnas i kloakerna.
Samtidigt försvinner en massa hundar. Ett par hundlik återfinns, passar beskrivningarna men är avsevärt mycket större. Ett lokalt medicinföretag experimenterar med hormon-tillväxt på illegalt införakaffade vovvar, liken dumpas i kloaken... Där alligatorn växt upp. Ni ser sambandet? Ja precis, alligatorn har smaskat sig oförskämt gigantisk på övergödda vovvar.
Vår hjälte är en hårdför snut spelad av badasset Robert Forster. På spaning i kloakerna får han en skymt av besten när hans partner blir lunch till den.
På sin jakt efter den blir han bundis med en kvinnlig reptilexpert som 12 år tidigare hade en alligator som husdjur (jopp, samma brud).
Storviltsjägare, masshysteri, barnslakt, stereotypisk korrumperad borgmästare osv. Alligator har ALLT.
Rakt igenom en rysligt underhållande creature feature. Helt enkelt något att sätta tänderna i.

Betyg: 3,5/5

torsdag 19 januari 2012

Srsly?

Behöver vi verkligen en remake på Peckinpahs "Straw Dogs"?
Hur många filmer tänker de göra om (förstöra) innan det är tillräckligt? Hörde att de skulle göra en remake av "Dirty Dancing". Seriöst? Stor efterfrågan på en sådan film? Känns det lönt att filma den igen?
Ibland känns det som att de har samtliga filmer som det gick bra för på åtti och nitti-talet i en stor rollerdeck, snurrar den en gång i månaden och säger "Här har vi månadens blockbuster, make it so!"
Jag erkänner att jag själv är svag för skräck-remakes. Inte för att dem är bra, utan för att dem just är rejält dåliga. Ibland kommer det en som till och med matchar eller överträffar originalet. Inte ofta. Men det händer.

Skärp er Hollywood! Kolla övriga världen! De producerar originella filmer baserade på nya manuskript. Visst, mycket är skit men de försöker åtminstone.

onsdag 18 januari 2012

Youve Got Red On You

Nice i lådan. Lost säsong 5 + 6. Och så denna beyond awesome serie! Spaced ftw!

måndag 16 januari 2012

Jesus Wept

Det kommer mera!
En recension av Razorback är på väg upp och lite annat smått & gott.
Är mitt inne i ett Lost-maraton så filmtittandet har blivit lite lidande.
Stay tuned, eller som Aschberg säger: Häng med!

tisdag 10 januari 2012

Wrong Turn 3: Left For Dead

Såg denna på tv igår kväll.
Jag gillar den första som fan. Den andra har jag inte sett (tvivlar dock på att jag missat något väsentligt rent storymässigt). Denna var urusel.

Riktigt pissig.
En buss med fångar som ska från ett ställe till ett annat kraschar och fångarna tar makten. De tvingar snuten ombord att leda dem till civilisation men blir överfallna av ett hillbillyfreak som vill typ käka upp dem. Lägg till att de har interna maktkamper och sjukt svårt att hålla sams så har du recept för katastrof.

Agerandet är uselt. Morden ganska trista. Reaktionerna från karaktärerna är loja som fan. De hade kunnat stoppa freaket i princip när som helst men står istället och skriker på honom. Dessutom är hillbillyn den sämst spelade, sminkade och skrivna karaktären i hela filmen. Han är inte läskig. Han liknar en Moria-goblin reject och agerar som en. Hela tiden kommunicerar han (med ingen särskild) genom små irriterande gny-läten och fnissningar.

Nä. Fy fan. Skitfilm. Undvik! Se den första istället. Den var bra iaf.

Betyg: Kräk.

lördag 7 januari 2012

Laid To Rest

Då satte jag mig äntligen med denna hoppfulla lilla pärlan. Hur var den nu då?

Vår huvudperson vaknar i en kista. Inget minne av vem hon är eller hur hon hamnat där. Ganska snart uppenbarar antagonisten sig. En välklädd, stor flintskallig herre med en kromad skelettmask för ansiktet.
Hon flyr, blir upplockad av en vänlig herre som tar med henne hem.
Efter ett tag kommer dock kromansiktet och slaktar den barmhärtige samaritens fru. It's on!

Det blir en ömsom hektisk ömsom krypande katt och råtta lek. De som kommer i hans väg slaktas på väldigt utstuderat grymma sätt. Men vem är han och varför har han ihjäl alla? Dessutom filmar han allt, pratar aldrig och visar inte sitt ansikte.

En adrenalinstinn 90 minuters resa med mer än ett par hinkar blod.
Ganska magstarka mordscener så de med låg tolerans för slask gör sig ikke besvär.

Annars skulle jag lätt rekommendera den. Inte det bästa, men långt mycket bättre än mycket annat modernt splattigt.

Betyg: 3,7/5

Hatchet

Gick in i denna med helt blankt sinne. Inte sett trailers. Inte läst på baksidan. Inte hört nåt om den. Bara sett omslaget.

Filmen öppnar med en pappa (Robert Englund) och son som jagar alligatorer i ett träsk. De blir slaktade båda två.
Vi är nu mitt i mardi gras och tuttarna är överallt. Verkligen ÖVERallt.
En kille med sitt kompisgäng är trött på ståhejet och vill åka en spöktur genom träsken. Han lyckas få med sig en ur kompisgänget och de går till ett ställe han hört talas om. Ägaren är ingen mindre än Tony Todd (killen som spelade Candyman. Vilket är lite humor med tanke på att Candyman 2: Farewell to the flesh, utspelar sig under mardi gras den med.
De blir hänvisade till en annan båt-tur kille, går dit istället. Och här kom ännu ett bekant ansikte. Bruden som spelar Harmony i Buffy! Och japp, även hon visar tudorna. Tudor, tudor, tudor...

De åker ut på båtturen, båten går på grund och de blir strandade i ingenstans. En förut tyst kvinna från båten berättar legenden om Victor Crowley och varför man ska hålla sig ute ur hans skog. Det är nu skiten börjar. Inte fem minuter efter vi hört berättelsen så dyker Victor upp och slaktar två av turisterna.
(Den tysta kvinnan är förresten en ortsbo som letar efter sin pappa och bror, de vi såg i början av filmen).

Hela filmen känns som en homage till åttitalets skräck. Massor med Jason-referenser och det blir inte sämre av att Kane Hodder spelar Victor, killen som varit Jason 4ggr.
Ymnigt med blod, massor av skrik och tuttar. Skådespelandet är inte kass. Det är bara så dåligt som filmen kräver.

Men som sagt, Candyman, Jason och Freddy i samma film. Massor med schyssta blinkningar till åttitalets glory gory. Jag gilla den!

Inte för alla, men gillar du lite splatt så är den värd en titt.

Betyg: 3,5/5

torsdag 5 januari 2012

Ghosts Of Mars

Jag vet, jag vet. Jäkla kalkonfilm. Men jag gillar Carpenter. Snubben har regisserat några av tidernas bästa rullar. Så jag gillar honom oavsett.

Människan har varit på Mars en ganska lång tid. Hängt, varit poliser, gruvat. De vanliga ni vet. Oh! Förutom att roll-listan innefattar den fantastiska Ice Cube så får vi även avnjuta bruden får "Species"! Woo! Till och med Statham är med och leker på den röda planeten.
Men iaf. De bor där och har det gött, men så börjar andarna från Mars urbefolkning besätta människor för att utkräva lite hämnd för att ha fått sin planet fistad av homo sapiens.

Man kan dividera hit och dit om potentiellt djup, gömda budskap osv, men i grund och botten är detta en Carpenter rulle. Underhållning helt enkelt. Och även om det är en av hans sämre så är det fortfarande underhållande.
Behöver väl inte ens nämna att Carpenter själv står för musiken och att den är fantastisk?

Betyg: Gobbel Gobbel Gobbel!

onsdag 4 januari 2012

Shrooms

5 amerikanska ungdomar åker på knarkresa till england. Möter upp med nån sorts välputsad lyxpundare som kan allt om svamparna de ska snaska i sig för en utomkroppslig upplevelse.
På väg till heden där de ska turistknarka kör de på en varg och bekantar sig lite med de infödda rednecksen (japp, de finns i England också).
Ungdomarna plus deras guide slår läger och gör saker som sig bör. Typ leka kung-fu mästare, försöka ligga med varann och självklart samla en massa knarksvamp.
De blir varnade för en dödlig liten svampjävel som är nästan identisk med den "bra" knarksvampen. Hur mycket sätter du på att nån av de dumma jävlarna snaskar i sig en? Helt rätt. Och precis som "legenderna berättar" så får hyndan som käkat den en förmåga att se in i framtiden.

Alla börjar halucinera, folk dör (eller är det inbillning), en lokal legend spökar osv osv.

Shrooms är inget sömnpiller. Men samtidigt så är det inte något vidare originellt heller.
Är du en inbiten skräckfantast och missat denna så kan den kanske vara värd en titt, men inget man ska anstränga sig väldigt för att se.

Det bästa i hela filmen är de lokala rednecksen. Sjukt underhållande!

Betyg: 2,6/5

Drippity Drippity Drool

Snask i lådan på en tisdag. Min jättebetällning från december har ramlat in. Ett par titlar till sen är alla hemma. Underst i högen är den jag är mest pepp på, "Laid To Rest". Verkar ytterst trevlig.

måndag 2 januari 2012

Splinter

En mix mellan Evil Dead och The Thing står det på baksidan. Sällan har dessa uttalanden någon sanning i sig. Men denna gången stämmer det faktiskt.

Ett ungt par ute på roadtrip firandes sin ettårsdag blir hijackade av ett annat par med lite mer kriminellt i kikaren. Efter ett tag ihop får de punka efter att ha kört över något. Vid däckbytet ser de att djuret de kört över är fullt av piggar (duh-duh-DAAAH!).
De kommer till en mack och tjejen i det kriminella paret blir överfallen av ett vandrande lik fullt med piggar. Efter överfallet blir hon själv ett piggigt freak och ger sig på de andra. Fast inne på macken försöker de komma underfund med vad de har emot sig. Någon form av parasitisk livsform som söker sig till värme. När de vet vad de har emot sig kan de börja forma en plan.

Inte den blodigaste eller läskigaste filmen jag sett men definitivt en av de intressantaste. Bra story, få men väldigt bra karaktärer. Den verkliga överraskningen var killen som spelade Seth (det snälla paret). Samma skådis som spelade Joeys systerson i den uselt undermåliga serien med samma namn. Han visar sin bredd och ger bevis för att han kan vara annat än undernärd nörd.
Överlag en jäkligt schysst rulle med ytterst trevliga effekter och berättande.
Väl värd en titt!

Betyg: 3,8/5

You Cant Scream If You Cant Breathe

Snask i lådan. Alligator är en dubbeldisc version med båda filmerna.

Pig Hunt

Vad sägs om en hillbilly-skräckis med den legendariska Les Claypool i en roll samt som kompositör till soundtracket och en 1500kg tung vildsvinshanne?
Precis.
Awesome!

5 vänner (ungdomar) ska ut på grisjakt i den ena vännens farbrors gamla stuga.
Väl ute i trakterna kring stugan får de höra om en best till gris som kallad Ripper. De stöter även ihop med det bisarraste gäng jag nånsin skådat. En samling med voodoo-hippies som ramlar ut ur en folkabuss där det skränar aggressiv hip-hop ur högtalarna.

Alrighty then.

Ute i stugan strålar de samman med Josh's gamla vänner (rednecks). (Josh är den vars farbror ägde stugan då.)
De ger sig ut i skogen tillsammansoch jagar svin. Men såklart så går något fel. Väldigt fel. En av rednecksen får en kula i bröstet och de förklarar krig mot Josh och hans vänner.

Ruggigt underhållande. Själva ärkegrisen är tyvärr bara med i de sista 15 minutrarna av filmen men är ytterst fantastisk när den är i bild.
Det vi har är en "ojsan hoppsan vi sköt någon och nu kommer deras familj hämnas"-rulle. Och den är awesome! För er som inte vet vem Les Claypool är så är han frontfiguren från Primus (ett löjligt bra band som varit aktiva sen tidigt 90-tal). Han har även haft otaliga solo och sidoprojekt under åren. Les har blivit utsedd till världens bästa basist ett flertal ggr och rätteligen så. Utöver detta är han en fantastisk vokalist med en minst sagt säregen röst.

Se den om du gillar rednecks, banjos och monstruösa grisar.

Betyg: 4/5